2012 börjar närma sig och idag trodde jag på allvar att jorden skulle gå under inom kort. Jag antar att ingen har missat översvämningarna i Brisbane? Helt insane. När jag satt där som bäst vid mitt lilla skrivbord och förtittade på Top Model lyser ett gult sken upp himmelen som tätt följs efter en hejdundrande åskknall. Aldrig i mitt liv har jag hört åska i Januari, åskar gör det i sommarvärmen. 10 minuter senare trodde jag att jag hörde ytterligare en åskknall, det var ingen knall den här gången, det var den tyngsta och kortaste regnskur jag någonsin upplevt. Jag trodde taket på byggnaden skulle rasa, aldrig förr har jag hört ett sådant oväsen från vatten som faller från himmelen. Hela kontoret samlades vid fönstrena för att häpnas över det underliga vädret. Det varade en minut sedan blev det helt tyst. Nu går jorden under tänkte jag. Minuter senare färgas himmelen rosa. Regnet var så kraftigt att ett bilalarm ute på parkeringen gick på. Men slutet gott allting gott.

Jag har en känsla inom mig som jag så gärna skulle vilja beskriva för någon men jag vet inte riktigt vad det är för känsla. Jag är förvirrad. Ibland önskar jag att jag var en sådan som bara kunde säga hur hon känner och sedan ta konsekvenserna. Om det nu skulle vara några konsekvenser...